Det finns inget mer bekvämt än att följa sin inre röst, att göra precis det som vår hjärna ber oss göra. Att undvika förändring för det skrämmer oss. Att undvika ansträngning för det är jobbigt. Att undvika konflikt. Att fortsätta göra det vi alltid gjort för det vet vi funkar. Där är vi trygga. Där har vi kontroll. Då behöver vi inte mobilisera, träna, våga utsätta oss, riskera. Faktum är att de allra flesta av oss tänker och lever så. Det är så vår hjärna vill ha det. Men ofta är det inte så vi egentligen vill ha det.
Om du alltid gör som du alltid har gjort så kommer allting att bli som det alltid varit. Vill du få till en förändring så måste du göra något du aldrig gjort. Ett genombrott som utvidgar det vi brukar kalla komfortzonen. När vi väl tagit mod till oss och gjort det otänkbara, det jobbiga så blir ju detta något som vidgar ditt liv. Man kan kalla det att växa eller att leva. Ju oftare du utmanar dig själv, desto mer lever du. Det kan till och med bli ett beroende. Att ständigt förflytta sina positioner i en avsedd riktning är dessutom en definition på framgång.
Det kanske inte märks men att producera denna tidning kräver att vi varje dag måste ta steg utanför det som känns bekvämt och förmå andra att ta motsvarande steg. Varje möte är ett genombrott, en framgång med ett resultat som du får hem i din brevlåda. Under oktober anstränger vi oss ännu mer för att ge ett bidrag till Bröstcancerförbundet. Hur det gick, berättar vi i nästa nummer.
Johnny Billinger
]]>