Barnamordet i Hallaryd

Barnamordet i Hallaryd

0

En ung kvinna på 20 år blev med barn 1859. Eftersom hon inte var gift, var det väldigt svårt att försörja sig själv och barnet under uppväxten. Som ogift mamma och med ett oäkta barn var det extra svårt att bli accepterad i samhället.

Ingjerd, som hon hette, fick panik. Hur skulle hon göra? Ingjerd var född på torpet Änganäs i Kimmelsbygd som låg ca 250 meter norr om Hallaryds kyrka. Hennes mamma och pappa hade arbetat som piga och dräng på Hallaryds prästgård, i sin ungdom och det var där de blev ett par. När de gifte sig flyttade de till torpet Änganäs.

Nu var Ingjerd gravid och hon födde ett gossebarn den 24 augusti 1859. Hon knöt ett smalt band om gossens hals och kvävde barnet.
Hallaryds födelse-/ dödbok skriver: Oäkta, mördade gossebarnet, utan dop och namn från Änganäs under Kimmelsbygd. Född 24 augusti, begravd den 16 september.

Detta barn framföddes den 24 aug på Ljungbacken wid sandhålan i brytgårdsgärdet
kl. mellan 10 och 11 f.m. och mördades med ett smalt band bundet om halsen inom en ½ tima denefter af modern hemmavarande endast 20 år gamla pigan Ingjerd XX, på torpet Änganäs under Kimmelsbygd och undanskaffades under västra gafvelträdet, norr om lilla vapenhuset af kyrkan där det fanns, nästfalls efter den 7 påföljande Sept. mycket angripit af förruttnelse.
Modern som på Pastoresembetet anmodan har af Barnmorskan Bengta Pehrsdotter i Hallaböke undersökt erkände sitt brott och häktades d 14 Sept. sedan Provinsialläkaren Herr Doctor Billengren anhållit Rättsmedicinal besiktning. Barnet begrafdes den 16 därpå pågående och lades afsides i nordöstra hörnet af kyrkogården, varvid voro utom Pastor* närvarande, Nils Månsson med hustru i Kimmelsbygd, Peter Magnisson med hustru på Änganäs, barnafadern dr. Jon Wärn m.fl.

Ingjerd blir häktad för barnamord den 14 sept. 1859, och döms till dödsstraff av Sunnerbo Häradsrätt den 29 nov. Straffet blir omvandlat till fem års straffarbete på Centralfängelset på Norrmalm i Stockholm. Där tillbringar Ingjerd sin tid mellan 1860-1865. Innan hon kommer tillbaka, avlider hennes moder 10 april 1865. Ingjerd kommer till Hallaryd den 3 juli 1865.

Hon tar tjänst som piga i bl.a. Hallaböke Norregård och Hallaböke Mellangård. Där träffar hon en dräng Jon och tycke uppstår. De gifter sig 1867 och flyttar till Brötan i Hallaryd.
Den 18 dec föds deras son August Victor, och 1868 flyttar de till torpet Strömsfors i Skåparyd. Det verkar nu som ”gamla synder” är förlåtna och familjen har det bra. 1870 föds Svante Leonard och sedan blir det tvillingar 1876 med namnen Janne och Hilda.

Sedan kommer tragedierna igen. Svante Leonard drunknar i Helgeå 1878, knappt 8 år gammal. Ån låg nära deras hem så det var lätt att komma för nära och ramla i vattnet. På grund av det dystra som skett tidigare, blir polis och länsman inkopplade. Länsman intygar att polisutredning inte behövs då dödsfallet skett av våda. Barnet begravs den 10 augusti.
1880 är Ingjerd gravid igen, men först avlider dottern Charlotta (knappt 7 år) den 9 mars i bröstsjukdom (trol. lungtuberkulos). Hon begravs den 14 mars. Två dagar senare föder Ingjerd en dotter Emma Natalia, och en vecka senare dör äldste sonen, August Victor i samma bröstsjukdom. Han begravs den 28 mars.

Glädje och sorg blandas hela livet hos familjen. Två år senare, den 24/9 1882, föds Gerhard Viktor. Nu har Ingjerd fött 8 barn varav 4 är i livet.
Barnen växer upp och tar tjänst på olika ställen i Skåne. Pappan Jon, som nu är skräddare, lär upp yngste sonen Viktor att bli skräddare. Jon avlider 1906, och kvar på torpet är Ingjerd och sonen Viktor. Ibland kommer de andra barnen hem till torpet, för att sedan resa vidare och fortsätta sin tjänst på någon annan plats.

Skräddaränkan Ingjerd avlider den 30 april 1924. Dödsorsak är ålderdomsavtynande. Ingjerd hade haft ett hårt liv och man kan genom kyrkböckerna föreställa sig de svårigheter som hon fick uppleva. Många andra torpare och backstugesittare hade det också svårt, men Ingjerd fick uppleva det som extra hårt. Det gällde även att skaffa mat till familjen och det var inte alltid så lätt.
Sonen Viktor levde kvar på torpet i många år och försörjde sig som skräddare.

Text: Sven-Gunnar Aronsson

  • Pastorn var Johan Sjöberg och det var den gamla kyrkan i Hallaryd som låg söder om nuvarande. Nuvarande kyrka byggdes 1862-1863.